Alla barns sångskatt

Vår röst är det instrument de allra flesta av oss har direkt tillgång till. Med den kan vi sjunga men framför allt kommunicera, göra oss hörda, samtala och i det vidare perspektivet delta aktivt i en demokrati. Projektet Alla barns sångskatt syftar till att öka barns inflytande och stödja elever och lärare i att använda musik och dans som redskap för lärande och ökad inkludering.

När rösten och kroppen arbetar tillsammans ger det oss en ingång till att delta i kulturlivet och att själva skapa, vilket ingår som en del i de nationella målen för kultur och också har visat sig ha en positiv effekt på barns fysiska och psykiska hälsa. Barn har enligt artikel 31 i FN:s barnkonvention även rätt att till fullo delta i det konstnärliga livet och ska ges lika möjligheter till detta. Trots det visar den senaste forskningen att musik från Sveriges olika kulturer inkl. minoriteter nästan är helt frånvarande i musikundervisningen idag. Det vill vi ändra på.

Alla barns sångskatt är ett pilotprojekt som utvecklas för att nå ut nationellt i ett senare skede. Vi har av logistiska och ekonomiska skäl valt att avgränsa pilotprojektet till Stockholm, med ambitionen av efterföljande geografisk spridning. Det är av stor betydelse för projektet att det genomförs i områden som präglas av en mångfald sett till kulturell bakgrund.

Projektet inkluderar inte forskning, men vår utvecklingsmodell är utformad i samarbete med två erfarna forskare:

Ylva Hofvander Trulsson, Stockholms konstnärliga högskola, professor i estetiska ämnens didaktik med inriktning på breddat, minoritets- och urfolksperspektiv, musik och migration, samt

David Johnson, Høgskulen på Vestlandet (Bergen), försteamanuensis med inriktning musikpedagogik, sång och musik i yngre åldrar, undervisningsmetodik och repertoar, minoritetsperspektiv.

Alla barns sångskatt

lyfter fram tidigare forskning om sång och inkludering och lägger grunden för kommande forskningsprojekt
tar fram en metodik för att skapa klassens egen repertoar
ökar kunskapen om sång från olika kulturer, urfolk och Sveriges minoriteter
utvecklar kompetens kring dans, sång och språklig utveckling

Vi bygger projektet tillsammans med barnen

Projektet Alla barns sångskatt ska tillsammans med barn och deras musik-, språk- och klasslärare arbeta med att lyfta fram sångskatter från olika kulturer i en metodik anpassad för varje klassrum.

Vi kan konstatera att den repertoar som sjungs i skolan idag långt ifrån representerar alla barn, och att metodik för att arbeta med sång som identitetsskapande och gemenskapande faktor nästintill saknas. Vi konstaterar också, genom aktuell forskning, att barn idag inte känner till den fantastiska svenska sångskatten, ej heller kulturella sånger kopplade till vars och ens ursprung, något de har rätt att lära sig enligt läroplanen.

Projektet är förankrat i Läroplanen för grundskolan, Lgr 22 en del av Guide till sång i skolan - barnen visar vägen, som mottar stöd av Allmänna arvsfoden.

Guide till sång i skolan

Möt pedagogerna

Om ditt barn är med i projektet Alla barns sångskatt så kan du förvänta dig att få frågor från barnet om vilka sånger ni har sjungit tillsammans och vilka sånger som du själv har vuxit upp med.
Genom Alla barns sångskatt kan du bidra till att ge barn en fördjupad förståelse för sin och andras kulturella uttryck, samt ge dem förutsättningar att utveckla förmåga att uppleva och reflektera över musikens innehåll, funktion och betydelse i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.
Våra röster är nära sammankopplade med vår självbild, vår identitet och vår gemensamma demokrati. Musikalisk mångfald ska enligt den svenska läroplan för grundskolan vara en viktig aspekt av musikundervisningen.
Projektets konkreta upplägg handlar om att ett pedagogiskt team av sångpedagog, danspedagog och kulturbärare (musiker/artist) besöker ditt barns skola och tillsammans med elever och lärare formar lektionstillfällen där alla barns sångskatt lyfts fram.
Ingen dokumentation av barnens deltagande som röjer personuppgifter kommer att ske, varför aktiviteten är att betrakta som en del av ordinarie undervisning enl ök med berörda lärare och biträdande rektor på skolan. Dock kommer involverade pedagoger med sina erfarenheter att bidra till Sjungande barns arbete som syftar till att stärka användningen av sång som metod för delaktighet och inlärning på lågstadiet, och som stöds av Allmänna arvsfonden.

“Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för olika musikkulturer, såväl den egna som andras”

— Lgr22, Kursplan för musik F–åk3

Kontaktperson:

Ulrika Lind, projektledare Sjungande barn

QA Alla barns sångskatt

Målet är att lyfta fram sångskatter från olika kulturer, urfolk och minoriteter i en metodik anpassad för varje klassrum (vilken blir barnens/gruppens/klassens repertoar beroende på vilka som finns i gruppen). På så sätt skapar vi plats för en mer inkluderande repertoar.
Att musikundervisning kan bidra till att förebygga rasism och bidra till positiva samhällsförändringar har uppmärksammats av många inom musikpedagogisk forskning och praxis de senaste åren (Hess, 2019; Hofvander Trulsson, 2021).
Att bygga broar mellan kulturer och skapa utrymme till dialog, samspel mellan barn måste prioriteras i Sverige där demografiska förändringar under de senaste decennierna snabbt har förändrat många klassrum och idag i större utsträckning speglar världens mångfald.
Det här berikar oss som nation, men som ett resultat av förändringen står lärare inför hyper-diversifierade skolmiljöer, ofta utan adekvat utbildning och erfarenhet för att arbeta effektivt med olika kulturella och språkliga bakgrunder (Sæther, 2020).
Musikämnet i grundskolan har historiskt tjänat till att främja en tidigare mer homogen kultur (Bohlman, 2010; Johnson, 2020), men idag behövs istället nya verktyg och vidgat innehåll för att kunna inkludera kulturell pluralism.
Bristen på kompetens inom genrebred musik och musiker inom högre utbildning är ett stort hinder för att inkludera dessa kulturer på alla utbildningsnivåer och vidmakthåller en marginalisering (Seurujärvi-Kari & Kantasalmi, 2017).
Forskningen är tydlig gällande sångens positiva effekter hos unga. Sång och dans främjar fysisk hälsa, social integration och psykiskt välbefinnande (Hallam, 2015; Holochwost et al, 2017; Guhn et al 2019; Biasutti et al, 2020; Welchs et al, 2020; Gerry and Phelan, 2022; Kaasgard, 2022; Davies et al, 2023). Att lära sig med hela kroppen, där rörelsen och dansen finns med, är en grundpelare för ett naturligt lärande med barnets behov i centrum. Utan en trygghet i kropp och röst är det svårt att ta plats och göra sig hörd, vilket kan minska viljan att delta i sammanhang där rösten måste bära, vare sig musikaliska, eller demokratiska, och sång ensamt har positiva effekter för humörreglering, kroppens syresättning och motorisk utveckling. Forskning visar också att sång och språkutveckling har tydliga synergier, både för förstaspråk och flerspråkighet (Hofvander Trulsson, 2010, 2018).
Men trots dessa kunskaper har barnrösten och praktiska inslag tonats ner i lärarutbildningarna och många pedagoger känner sig osäkra att sjunga och röra sig med barnen i skolan. Sången är prioriterad i läroplanen men har en mindre framträdande plats i skolan och samhället jämfört med tidigare generationer (Johnson, 2020; Lindberg, 2002).
Kungl. Musikaliska Akademien har initierat ett femårigt projekt – Sjungande barn – för att främja barns rätt till musikundervisning och rätten till sin egen röst.
Med Alla barns sångskatt vill vi bidra till en landsomfattande rörelse för barnens rätt till sin röst med hjälp av sångundervisning.
Genom Alla barns sångskatt hoppas vi se goda exempel på hur en metodik kring hur en kan skapa sin egen unika klassrumsrepertoar baserat på kulturer och identiteter i elevgruppen kan hjälpa till att stärka både sammanhållning såväl som sångundervisningen i skolan enligt läroplanen.
Involverade pedagoger kommer bidra med sina erfarenheter till Sjungande barns arbete som syftar till att stärka användningen av sång som metod för delaktighet och inlärning på lågstadiet, och som stöds av Allmänna arvsfonden genom Guide till sång i skolan
Vi har under lång tid (i flera decennier) sett hur sången i skolan alltmer har marginaliserats. Därför startade Kungl. Musikaliska Akademien sommaren 2019 ett upprop för att uppmärksamma att barn i Sverige inte längre har tillgång till sin egen röst.