Forskningspublikationer
Nedan finner du forskningspublikationer som på olika sätt berör barns sång. Vill du bidra till att fylla på förteckningen med forskningspublikationer? Välkommen att kontakta forskningsledaren för Sjungande barn här.
Forskningspublikationer
Achenbach, T.M. (1991). Manual for the Child Behavior Checklist/4-18 and 1991 profile. Burlington, VT: Department of Psychiatry, University of Vermont.
Finns att ladda ner här.Adler, A. (2002). A Case Study of Boys ́ Experiences of Singing in School. Diss. Toronto: University of Toronto.
Anvari, S. H., Trainor, L. J., Woodside, J., & Levy, B. A. (2002). Relations among musical skills, phonological processing, and early reading ability in preschool children. Journal of Experimental Child Psychology, 83(2), 111–130.
Finns att ladda ner härAronson, M.E. (2022). Förskollärare kan delta i musikaliskt lekande, men avstår: en kvalitativ studie om musikalisk emancipation. In Ph.d.-avhandling i profesjonsrettede lærerutdanningsfag. Høgskolen i Innlandet.
Finns att ladda ner här.Ashley, M. (2014) 1000 years and 1000 boys voices. i Choral Singing: histories and practices. Geisler, U, Johansson, K. (eds). Newcastle upon Tyne, Cambridge Scholars.
Beidel, D.C., Turner, S.M. & Morris, T.L. (1995). A new inventory to assess social phobia in children: The Social Phobia and Anxiety Inventory for Children. Psychological Assessment, 7, 73-79.
Bergman Nutley, S. (2011). Development and Training of Higher Order Cognitive Functions and their Interrelations. Stockholm: Karolinska Institutet.
Finns att ladda ner här.Bittman, B.B., Berk, L., Shannon, M. et al. (2005). Recreational music-making modulates the human stress response: a preliminary individualized gene expression strategy. Medical Science Monitor, 11, BR31 – BR 40.
Finns att ladda ner här.Bygren, L.O., Weissglas, G., Wikström, B.M. et al. (2009). Cultural participation and health: a randomized controlled trial among medical care staff. Psychosomatic Medicine, 7, 469-473.
Finns att få gratis efter förfrågan här.Bojner Horwitz, E., Theorell, T. & Anderberg, U.M. (2003). Fibromyalgia patients own experiences of video self-interpretation: a phenomenological-hermeneutic study. Scand J Caring Science 17: 1–8.
Finns att ladda ner här.Bojner Horwitz, E., Theorell, T. & Anderberg, U.M. (2004). New technique for assessment of clinical condition in fibromyalgia – a pilot study by video-interpretation. The Arts in Psychotherapy 31:153–164.
Bojner Horwitz, E., Kowalski, J., Theorell, T. & Anderberg, U.M. (2006). Dance/movement therapy in fibromyalgia patients: Changes in self-figure drawings and their relation to verbal self-rating scales. The Arts in Psychotherapy 33: 11–25.
Finns att ladda ner här.Bonde, L.O. (2011). Health Musicing - Music Therapy or Music and Health? A model, empirical examples and personal reflections. Music and Arts in Action, 3(2), 120–140.
Finns att läsa här.Bjørkvold, J-R. (2009). Den musiska människan. Stockholm: Runa Förlag AB.
Bygdéus, P. (2019). Relational perspectives in the practices of choir directors. In: Nordic Research in Music Education Yearbook Vol. 19. [ed] Frederik Pio, Alexis Kallio, Øivind Varkøy, Olle Zandén, Oslo: Norges musikkhøgskole, 2018, Vol. 19, p. 97-121.
Finns att läsa här.Bygdéus, P., Haugland Balsnes, A. & Jansson, D. (2019). Nordic Choral Conductor Education: Overview and research agenda. In: Nordic Research in Music Education Yearbook Vol. 19. [ed] Frederik Pio, Alexis Kallio, Øivind Varkøy, Olle Zandén, Oslo: Norges musikkhøgskole, 2018, Vol. 19, p. 137-170.
Finns att läsa här.Bygdéus, P. (2015). Medierande verktyg i körledarpraktik: arbetssätt och handling i körledning med barn och unga.Lund: Media-Tryck, Lund University.
Finns att ladda ner här.Bygdéus, P. (2012). Uttryck genom handling: Medierande verktyg i körledararbete med barn och unga. Lund: Media-Tryck, Lund University.
Finns att ladda ner här.Bygdéus, P. (2011). Artistic leadership. The Design of a study for making visible mediating tools for choir directors. In: Choir in Focus 2011, eds Geisler, U. and Johansson K., p. 75-88. Göteborg: Bo Ejeby Förlag.
Finns att ladda ner här.Chapman, J. (2006). Singing and teaching singing: a holistic approach to the teaching of classical voice. San Diego: Plural Publishing.
Demorest, S.M. (2000). Encouraging Male Participation in Chorus: A carefully planned workshop for adolescent boys can motivate them with stimulating rehersals, a chance to hear male choruses, and a final performance opportunity.Music Educators Journal 2000 86 (4), 38-41.
de Manzano, Ö., Ullén, F. (2018) Same Genes, Different Brains: Neuroanatomical Differences Between Monozygotic Twins Discordant for Musical Training. Cereb Cortex. 2018 Jan 1;28(1):387-389. doi:10.1093/cercor/bhx299
Finns att ladda ner här.Eiksund, Ø.J. (2019). Koret som spenningsfelt. Mellom det små og det store. Oslo: Norges musikhögskola.
Finns att ladda ner här.Eriksson, I., Undén, A-L. & Elofsson, S., Self-rated health (2001). Comparisons between three different measures. Results from a population study, International Journal of Epidemiology, Volume 30, Issue 2, April 2001, Pages 326-333.
Finns att ladda ner här.Fagius, G. (2015). Sångens betydelse för barn och unga. s. 176 – 184. I Kultur och Folkhälsa – Antologi om forsknings och praktik. Red. Bojner Horwitz E, Hogstedt C, Wistén P and Theorell T.
Hela boken finns att efter förfrågan ladda ner här.Ferm Almqvist, C., Hentschel, L. (2019). The (female) situated musical body: Aspects of caring, Per Musi, (39), pp. 1–16.
Finns att ladda ner här.Finney, J. (2000), Curriculum Stagnation: The case of singing in the English National Curriculum. Music Education Research, 2(2).
Finns att ladda ner här.Fitts, W. H., Warren, W. L. (1997). Tennesse Self Concept Scale TSCS:2. Second Edition Manual (2nd ed. ed.). Los Angeles: Western Psychological Services.
Fogelqvist, A.C., Yamoun, M. (2015). Vi slår på trummor inte på varann. I Kultur och Folkhälsa – Antologi om forsknings och praktik. Reds Bojner Horwitz E, Hogstedt C, Wistén P and Theorell T. s. 202-208.
Hela boken finns att efter förfrågan ladda ner här.Freer, P. K. (2009). “Two decades of research on possible selves and the ’missing males’ problem in choral music”. International Journal of Music Education 28 (1): 17-30.
Finns att ladda ner här.Freer, P. K. (2015). Perspectives of European boys about their voice change and school choral singing: developing the possible selves of adolescent male singers. British Journal of Music Education, 32(1), 87–106.
Finns att ladda ner här.Gabrielsson, A. (2011). How do strong experiences with music relate to experiences in everyday listening to music? In: Deliège I & Davidson J (Ed.), Music and the mind. Essays in honour of John Sloboda. New York: Oxford University Press, 2011.
Hela boken som fulltext kan efter förfrågan laddas ner här.Gabrielsson, A. (2011). Strong experiences with music: Music is much more than just music. Oxford Univ. Press.
Boken som fulltext kan efter förfrågan laddas ner här.Grape Viding, C., Osika, W., Theorell, T., Kowalski, J., Hallqvist, J. & Bojner Horwitz, E. (2015). The Culture palette – a randomized intervention study for women with burnout symptoms in Sweden. British J of Med Pract. 2015;8(2):a813.
Finns att ladda ner här.Guhn, M., Emerson, S.D. & Gouzouasis, P. (2020). A population-level analysis of associations between school music participation and academic achievement. Journal of Educational Psychology, 112 (2).
Finns att ladda ner här.Hall, C. (2005). Gender and boys singing in early childhood. British Journal of Music Education 22 (1): 5- 20.
Finns att ladda ner här.Harrison, S.D., Welch, G.F. & Adler, A. (2012). Perspectives on Males and Singing. Dordrecht, London: Springer.
Vissa kapitel ur boken finns att ladda ner här.Harrison, S.D. (2009). Male voices. Stories of boys learning through making music. Victoria: ACER Press.
Hedell, K. (2009). Klang i kör. Uppfattningar om körsång och klang i efterkrigstidens Sverige. STM- Online, 12.
Finns att ladda ner här.Hentschel, L. (2017). Sångsituationer: en fenomenologisk studie av sång i musikämnet under skolans senare år. (PhD dissertation.) Umeå: Umeå universitet.
Finns att ladda ner här.Hentschel, L. (2017). Den könade sången – exempel från grundskolans musikundervisning. I Estetiska ämnen och genus (2018) Skåreus, E. (red). Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet.
Hentschel, L. (2024). Alla deltar på olika sätt – Demokrati, genusmedvetenhet och delaktighet inom Rösträtt – sång på förskolan, nationellt projekt. Forskningsrapport. Umeå: Umeå universitet.
Finns att ladda ner härHolmberg, Y. (2014). Musikskap: musikstundens didaktik i förskolepraktiker. Diss. Lund : Lunds universitet, Malmö.
Finns att ladda ner här.Holmberg, Y. (2014). Rösträtt. Musik på barns villkor. Stockholm: Gehrmans Musikförlag.
Holmberg, Y. (2017). Musikskap i förskolan: musikstunder ur ett didaktiskt perspektiv. (Första upplagan). Stockholm: Liber.
Finns att ladda ner här.Holmberg, Y., Vallberg Roth, A.C. (2018). Flerstämmig musikundervisning i förskola. Barn. 36 (79-94) 3-4.
Finns att ladda ner här.Holmberg, Y. (2022). Didaktik informed teaching arrangements in preschool exemplified by multivocal music teaching using digital technology as a tool. Educare, (5), 102–140.
Finns att ladda ner här.Holmberg, Y., Vallberg Roth, A.C. (xxxx). Post-structurally and didaktically informed teaching arrangements in preschool – exemplified by “Rhythmatecs” as multivocal teaching in preschool (coming).
Ilari, B.S., Keller, P., Damasio, H. & Habibi, A. (2016). The development of musical skills of underprivileged children over the course of 1 year: A study in the context of an El Sistema-inspired program. Frontiers in Psychology, 7, Article 62. New York Academy of Sciences. 1060: 231–242.
Finns att ladda ner här.Jentschke, S., Koelsch, S., Sallat, S. & Friederici, A.D. (2005). Investigating the Relationship of Music and Language in Children Influences of Musical Training and Language Impairment.
Finns att ladda ner här.Jentschke, S., Koelsch, S., Sallat, S. & Friederici, A.D. (2008). Children with Specific Language Impairment Also Show Impairment of Music-syntactic Processing. Journal of Cognitive Neuroscience 2008 20:11, 1940-1951.
Finns att ladda ner här.Jillefors, K., Schein, V. (1999) Röstläget i sång och tal hos 5-åringar. Magisteruppsats i logopedi, Enheten för logopedi och foniatri, Karolinska institutet. Stockholm.
Johnson, D. (ed.) (2018) Confluence: perspectives from an intercultural music exchange in Nepal. 1 ed.Lund: Musikhögskolan i Malmö, Lunds universitet.111 p.(Perspectives in Music and Music Education; no. 12).
Finns att ladda ner här.Johnson, D. (2020). The decline of singing in compulsory Swedish music education: an historical survey of curricula from 1955 to the present. In Van der Sandt, J. (Ed.), Singing with Children: International perspectives. LIM.
Johnson, D., Zadig, S. (2020). Att låta på olika sätt: Genrebredd och kvalitetskriterier i Rösträtt, 26p.
Finns att ladda ner här.Johnson, D. (2021). Raising Voices: singing repertoire and practices in Swedish schools. Lund: Musikhögskolan I Malmö, Lunds universitet.204 p.
Finns att ladda ner här.Karjalainen, S., Sahlén, B., Falck, A., Brännström, J., & Lyberg-Åhlander, V. (2019). Implementation and evaluation of a teacher intervention program on classroom communication. Logopedics Phoniatrics Vocology, 1-13.
Finns att ladda ner här.Knecht H.A., Nelson P.B., Whitelaw G.M. & Feth L.L (2002). Background noise levels and reverberation times in unoccupied classrooms: predictions and measurements. Am. J. Audiol. 2002;11:65–71.
Finns att ladda ner här.Kristoferson, L., Wrangsjö, B. (2019). Det är farligt att inte sjunga: vad det betyder att sjunga i kör–- musikaliskt, psykologiskt och socialt. Stockholm: Carlssons.
Koza, J.E. (1993-1994). “Big boys don´t cry (or sing): Gender, misogyny, and homophobia in college choral methods textbooks”. The Quarterly Journal of Music Teaching and Learning 4 (4): 48-64
Finns att ladda ner här.Kullenberg, T. (2014). Signing and singing : children in teaching dialogues. Högskolan för scen och musik, Konstnärliga fakulteten, Göteborgs universitet.
Finns att ladda ner här.La Greca, A.M. (1998). Manual for social anxiety scale for children and adolescents. Miami, FL: University of Miami.
Lennartsson, A.K., Bojner Horwitz E., Theorell T. & Ullén F. (2017). Creative artistic achievement is related to lower levels of alexithymia. Creativity Research Journal, 29(1): 29-36.
Finns att ladda ner här.Lindblad, F., Hogmark, Å. & Theorell, T. (2007). Music intervention for 5th and 6th grader – effects on development and cortisol secretion. Stress and Health, 23: 9-14.
Finns att ladda ner här.Lowe, G. (2012). Lessons for teachers: what lower secondary school students tell us about learning a musical instrument. Int J Music Educ. 2012; 30: 227–43.
Finns att ladda ner här.Lyberg-Åhlander, V., Brännström, K.J. & Sahlén, B.S. (2015). On the interaction of speaker’' voice quality, ambient noise and task complexity with childre’'s listening comprehension and cognition. Front Psychol, 6, 871.
Finns att ladda ner här.Lökken, B.I., Rangul, V., Merom, D., Ekholm, O., Krokstad, S. & Sund, E.R. (2018). Are playing instruments, singing or participating in theatre good for population health? Associations with self-rated health and all-cause mortality in the HUNTS3 study (2006-2008), Norway. I Bonde LO och Theorell T (red) Music and public health – a Nordic perspective. Springer Books ISBN 978-3-319-76239-5.
Vissa kapitel ur boken finns att ladda ner här.Mc Allister, A., Rantala, L. & Jónsdóttir, V.I. (2019). The Others Are Too Loud! Children’s Experiences and Thoughts Related to Voice, Noise and Communication in Nordic Preschools. Front Psychol., 21 August 2019.
Finns att ladda ner här.Maule, E., Hilpold, M. (2013). The Influence of Singing on 15-year-old Students School Performances in Mathematics, Science and Reading Comprehension. American Journal of Educational Research 1, no. 8 (2013): 294-299. doi: 10.12691/education-1-8-5.
Finns att ladda ner här.Maxwell, L.E. (2010). Chaos ouside the home: the school environment. i Evans, G. W., Wachs, T D. (Ed). Chaos and its influence on children’s development. American Psychological Association.
Boken finns här.Nelson, P.B., Soli, S.D. & Seltz, A. (2002). Acoustical Barriers to Learning. Acoustical Society of America; Melville, NY, USA: 2002.
Finns att ladda ner här.Nielsen, F.V. (1998). Almen musikdidaktik. (2., rev. og berabejdede udg.) København: Akademisk forl.
Ng, C., Hartwig, K. (2011). Teachers' perceptions of declining participation in school music. Res Study Music Educ 2011; 33: 123–42.
Finns att ladda ner här.Ouvinen-Birgenstam, P. (1984). Identitetsutveckling hos barn – En jämförelse mellan finska, jugoslaviska och svenska barn. Lund. Studentlitteratur (diss.)
O’Toole, P. (1998). A missing chapter from choral methods books: how choirs neglect girls. Choral Journal 39 (5): 9–32.
Patel, S.D. (2008). Music, language and the brain. New York: Oxford University Press.
Powell, S. (2015). Masculinity and choral singing: An Australian perspective. International Journal of Music Education, 33(2), 233–243.
Finns att ladda ner här.Persson-Waye, K., van Kamp, I. & Dellve, L. (2013). Validation of a questionnaire measuring preschool children’s reactions to and coping with noise in a repeated measurement design. BMJ open, 3(5), e002408.
Finns att ladda ner här.Ruud, E. (2013). Can music serve as a “cultural immunogen”? An explorative study. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 8(1).
Finns att ladda ner här.Ruud, E. (2020, in press). Toward a Sociology of Music Therapy — Musicking as Cultural Immunogen. Dallas TX: Barcelona Publishers.
Saarikallio, S. (2011). Cross-cultural approaches to music and health. In R.MacDonald, G. Kreutz & L. Mitchell (eds.) Music, Health and Wellbeing. OUP. Finns att ladda ner här.
Saffran, J.R., Johnson, E.K., Aslin, R.N. & Newport, E.L. (1999). Statistical learning of tone sequences by human infants and adults. Cognition, 70(1), 27-52.
Finns att ladda ner här.Schellenberg, E, Weiss, M. (2013). Music and cognitive abilities. In: Deutsch D, editor. The psychology of music. London, UK: Academic Press, 2013: 499–550. Finns att ladda ner här.
Schön, D., Boyer, M., Moreno, S., Besson, M., Perez, I. & Kolinsky, R. (2008). Songs as an aid for language acquisition. Cognition, 106(2), 975-983.
Finns att ladda ner här.Spychiger, M. (1995). Mehr Musikunterricht an effentlichen Schulen? Hamburg: Kovac.
Sweet, B. (2018). Voice Change and Singing Experiences of Adolescent Females. Journal of Research in Music Education, 66(2), 133–149.
Finns att ladda ner här.Södersten, M. (2008). Röstens utveckling och åldrande. I Hartelius, L., Nettelbladt, U., Hammarberg, B. (ed) Logopedi. Lund: Studentlitteratur.
Theorell, T., Bojner Horwitz, E. (2019.) Emotional effects of live and recorded music in various audiences and listening situations. Medicines, 06, 00016.
Finns att ladda ner här.Theorell, T., Lennartsson, A.K., Mosing, M.A. & Ullén, F. (2014). Musical activity and emotional competence – a twin study. Frontiers in Psychology. 16;5:774.
Finns att ladda ner här.Theorell, T., Kowalski, J. & Bojner Horwitz, E. (2019) Music listening as distraction from everyday worries. Nordic Journal of Art, Culture and Health 1: 35-46, 2019.
Finns att ladda ner här.Theorell, T., Lennartsson, A.K., Madison. G., Mosing, M.A. & Ullén, F. (2015). Predictors of continued playing or singing-from childhood and adolescence to adult years. Acta Paediatr. 104(3):274-84.
Finns att ladda ner här.Theorell, T. (2020). Noter om musik och hälsa. Carlsson förlag. Stockholm.
Trehub, S.E. (2003). Musical predispositions in infancy: An update. In I. Perez & R Zatorre (Eds.), The cognitive neuroscience of music (p.3-20). Oxford University Press.
Finns att ladda ner här.Vallberg Roth, A.C., Holmberg, Y., Löf, C. & Stensson, C. (2020). Didaktik: flerstämmig undervisning i förskolan. Lund: Studentlitteratur AB.
Vesterlid Strøm, R., Eiksund, Ø.J. & Haugland Balsnes, A. (2022). Antologi: Samsang gjennom livsløpet. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, Oslo.
Finns att ladda ner här.Welch, G. et al. (2009). Researching the second year of the National Singing Programme in England: an ongoing impact evaluation of children’s singing behaviors and singer identity. iMerc, London: England.
Welch, G.F. & Perti, C. (2018). Singing as inter- and intra-personal communication. In The Oxford Handbook of Singing. Welch, G.F., Howard, D. M., Nix, J. (Reds). Oxford: Oxford University Press.
Finns att ladda ner här.Welch, G.F. (2005). Singing as communication. Oxford: University Press Scholarship Online.
Finns att ladda ner här.Welch, G.F. (2006). Singing and vocal development. Oxford: University Press Scholarship Online.
Finns att ladda ner här.Welch, GF., Howard D.M., Nix, J. (ed) (2019). Oxford handbook of singing. Oxford: Oxford University Press.
Woolner, P., Hall, E. (2010). Noise in schools: a holistic approach to the issue. Int J Environ Res Public Health, 7(8): 3255-3269.
Finns att ladda ner här.World Health Organization (WHO). Regional office for Europe (2019). (Eds) D. Fancourt and S. Finn. Health Evidence Network Synthesis Report 67: What is the evidence on the role of the arts in improving health and well-being? A scoping review.
Finns att ladda ner här.